God morgon jorden... fredag morgon och vinden vinar runt knuten... man har börjat vänja sig nu vid den ständiga blåsten som liksom har bitit sig fast likt en blodigel. Men idag är vinden full av glatt flygande snöflingor som dansar runt och lägger sig fridfullt på min tomt. Håller nu bara tummarna att det inte blir så mycket så jag måste ge mig ut med skottaren... för är det något jag hatar så är det att skotta. Jag förbannar den som anlade min trädgård och gjorde min lilla väg upp till huset och det tillhörande garaget till en paradgata av värsta mått. När jag köpte huset för snart tio år sedan så följde det med en relativt nyinköpt snöslunga men första vintern gick den sönder och någon som jag då delade räkningarna med skulle promt försöka pilla på den. Åhh arg jag blir av tanken... flera kvällar ockuperade han sig nere i garaget... kom hem från sitt kontorsjobb och klädde på sig sina "meckarkläder" som han själv så vackert kallade dem... sen försvann han ut i vintermörkret likt en vålnad. Tre kvällar i samma mönster... kom in då och då för att ringa någon kompis som kanske hade något tips på hur och var just den skruven skulle sitta. Sur jag är när jag tänker på det... det var inget lego eller mekano som du som liten satt med hemma på pojkrummet... detta var MIN snöslunga... åhh vad jag förbannar honom varje gång dessa vita bomullstussar faller från skyn. Jag vaknade på tok för tidigt i morse... när jag kom ner så var det nästan istappar på kranarna i köket... men Suss vet bot... gick glad i hågen fram till kaminen som jag har i köket och skulle proppa den full med torr och härlig björdved. Fanns där någon ved... NEJ... korgen var tom och nu innebar det att jag var tvungen att byta ut min sköna morgonrock mot kläder... och mina mysiga innetofflor till stövlar. För gör inte samma misstag som jag gjorde eller ska jag kanske säga vi... när vi renoverade huset som vi precis hade köpt så kom någon på *visslar*... (okej det var jag)... att vi skulle ta bort källartrappan för att spara utrymme. Nu innebär det att jag måste ge mig ut varje gång jag ska göra något i källaren där ibland hämta veden.Sagt och gjort jag fick efter mycket om och men på mig myskläderna och drog på mina stora blommiga trädgårdsstövlar sen drog jag en mössa över huvudet och jackan över axlarna... åh jag önskar att jag hade haft en päls eller något för det var verkligen iskallt ute. Jag kikade in till grannarna... förstod nog att de tyckte jag hade en allt konstig arbetsutstyrsel denna morgon. Haha vad killarna skulle skratt åt mig... men klart de är vana vid det mesta mina rara medarbetare.Jaja jag gick galant ner för farstutrappan... greppade tag i sopkvasten och fick bort den värsta snön från trätrappan... *blä*När jag kom ner i källaren så rafsade jag vant åt mig ett lass med ved och gjorde upptäckten att det började sina i förråden (får inte glömma att beställa). Nog om det jag fyllde min korg och släkte lampan och låste dörren med den tunga vedkorgen i famnen. Sen började den mödosamma klättringen upp för källartrappan som är av betong... eftersom jag hade vedkorgen i famnen så får man räkna trappstegen... 1..2..3... #½¤#" vad händer? Jomen självklart så snubblar jag... varför föddes jag? Trappan var snorhal och snön gjorde att jag inte sett det... hade ju vedkorgen i famnen upp men borde ha känt när jag gick ner att det var rena isbanan i trappan. Mina så vackra rödblommiga gummistölar gjorde väl saken inte bättre... hala som ål när det är isigt ute... ja ja det vet du ju så klart *dum*.Okej där låg jag nu framstupa i min trappa och mina så fint staplade vedbitar låg nu överallt i det decimetertjocka snölagret... okej det har inte snöat en decimeter utan snön har liksom blåst ner i trappan och bildat små drivor där. Nu var det bara att börja plocka upp veden och placera den i korgen igen... men Suss hade inga vantar på sig och för varje vedpinne jag var tvungen att få bort från så sved det mer och mer i fingrarna. Det värkte i mitt lår och knä sedan fallet... det hade kommit ner snö i gummistövlara nu var jag så förbannad att jag höll på att koka över. Varför ska detta alltid hända mig... hur många gånger har inte andra gått i trappor med famnen full av saker utan att ramla. Näää sånt råkar bara jag ut för.När jag väl var inne och hade spolat mina kalla fingrar under kallt vatten en stund och tänt en brasa i kaminen så var jag ändå ganska nöjd... visst på låret har jag en svart blåmärke och knät blöder lite *snörvel*... men vad är väl det... finns ju värre saker i vår värld. Jag har ju tak över huvudet och mat i kylskåpet... men ingen chooooklad... så lite synd är det nog om mig trots allt. Men idag ska jag ge mig iväg en stund och då ska jag fylla mitt choklad förråd igen.Puss och kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad jag har varit bekväm sista tiden eller så kanske jag mer har lidit av skrivkramp... kalla det för vad du vill. Nåja jag har nog suttit här så gott som varje dag men inte orkat knappla ner ett ord från mitt tomma hjärnkontor. Kanske är det för ...

Jaha så var det då fredag igen och en hel lång outnyttjad helg har man framför sig. Kan faktiskt med gått samvete säga att det ska bli skönt att få vara ledig ett par dagar men gud vad fort denna veckan har gått. Ikväll ska jag och barnen bjuda hem e...

Såå då var man då hemma från jobbet och middagen står på spisen och puttrar. Dottern är hemma hos en kompis så här är så tyst så jag kan höra blombladen falla i vardagsrummet... borde vattna. Har varit en helt okej dag idag... har varit iväg inom lä...

Onsdag morgon och det var helt klart några dagar sedan jag var här senast men när mina hjärtegull är boende hos mig så tycks inte tiden räcka till. Joo klart att jag skulle kunna ta ner benen från soffbordet då framåt 21 när allt tycks ha lugnat ner ...

Nu har man gjort det igen... kämpat igenom sig ett par timmar på stormarknaden med lilla mamma. Hjärtegullen kommer hem imorgon så nu gäller det att fylla förråden med diverse mer barnvänliga matvaror... som morötter *L*. Låter kanske som en baggis ...